Alltså, tiden är en sån himla fantastisk sak. Det spelar ingen roll vad som händer i en persons liv, positivt eller negativt. Solen går lik förbannat upp på morgonen, som den alltid har gjort och alltid kommer att göra. Det spelar ingen roll om man är glad, ledsen, arg, besviken, lycklig, inte kan bärga sig, inte vill att tiden ska gå. Tiden går, solen går upp och solen går ner. Alltid.
Min sinnesstämning har, som solen, också gått upp och ner. Vissa dagar är jag så superledsen och vet inte vart jag ska ta vägen. I de stunderna känner jag att hela min framtid är tappad, jag har ingen aning om vad jag ska göra i livet. Alla planer jag hade har försvunnit och jag står liksom med ett helt nytt, tomt papper framför mig som jag varken orkar eller vill fylla med någonting. Då skulle jag bara vilja sitta ner och stirra in i väggen.
Andra dagar är jag förbannad. Så förbannad att jag känner för att bara ställa mig och skrika. Hur kunde han? Varför? Jävla jävla jävla jävla JÄVLA skitjävla! Då går jag om i huvudet igen varför jag är så jävla förbannad.
Men sen har vi de där andra dagarna. Som redan nu, så otroligt kort tid efter, blir fler och fler. De dagarna när jag är glad, lycklig och lättad. Ingen situation är längre pressad, jag behöver inte skynda, stressa, skydda och försvara. Jag kan bara göra precis vad jag vill. Vill jag inte äta middag på 3 dagar så gör jag inte det. Vill jag gå och ta en drink på en tisdag och gå och shoppa på en torsdag så kan jag göra det. Livet nystar ut sig tråd för tråd och lugnet som börjar komma tillbaka är så efterlängtat att jag nästan börjar grina bara för det!
De här dagarna kan jag förstå vad som hände, varför och jag håller till och med helt och hållet med om beslutet vi tog. Det är bra. För det bästa.
Aldrig mer i hela mitt liv ska jag stressa så som jag gjorde. Aldrig mer ska jag känna den pressen. Aldrig! Nu ska jag rå om mig själv så mycket att jag känner mig bortskämd och se fram emot kvällen och helgen. Jag ska gå ut och äta middag och svänga mina lurviga i PV ikväll. Det ska verkligen bli jätteroligt, ser så mycket fram emot det! Och ser fram emot att kunna gå ut utan att få dåligt samvete för att jag inte sitter hemma i soffan. Fast, imorgon ska jag nog sitta hemma i soffan. Hela dagen, kvällen och faktiskt helgen!
Och JUSTE! Har förresten tagit mitt lilla körkort! I måndags! Allt gick bra, parkeringen gick sådär. Men tillräckligt bra för att jag blev godkänd! Så nu väntar jag på att få kortet hem i brevlådan och att kunna hyra en bil. Om jag får kortet innan nästa helg kanske Anna och jag ska ta en liten åktur. Dessutom ska jag köpa så mycket vatten jag bara kan!
