Gårdagskvällen bjöd på en riktigt skakande upplevelse. I alla fall för mig. Jag bestämde mig för att städa och så skulle jag stänga det där hålet i handfatet på stora toan. Den där pluppen är en sån som stängs när man trycker ner den, sen ska man trycka ner den igen och så ska den öppnas. Men det gjorde den inte. Alls. Så jag stod där och tryckte och tryckte och tryckte, och tillslut insåg jag att jag förmodligen gjort läget ännu värre än vad det var först. Den var vid det här laget så nedtryckt att jag trodde jag skulle få montera ner hela badrummet för att få upp den.
Så jag panik-messar mina vänner och min mamma (sistnämnda är världens bästa handyman…woman!? och förstnämnda är mina vandrande Google). Jag hade redan gett upp vid det här laget, så jag satte mig på balkongen och rökte i protest medan tips från både höger och vänster började trilla in. Kniv blev varmt rekommenderat men jag var så tjurig så jag ville inte ens försöka, det skulle ju ändå inte gå. Men jag gick ändå in och hämtade kniven ett par minuter senare och började pilla. Och efter mycket om och men och böjda knivar pluppade den upp, pluppjäveln. Jag var så irriterad för att jag inte lyckades lösa det själv att jag nästan började grina, men samtidigt löjligt tacksam för att det var relativt enkelt att få upp den! Annars hade jag behövt ringa min landlord och störa honom och det hade jag precis absolut ingen lust med alls.
Men det löste sig, och ifall jag glömde säga det till alla mina hjälpare igår – Tusen tack för hjälpen, ni är toppen!
Vid gott mod fortsatte jag i alla fall att städa och fick i alla fall allt gjort. Så jag är nöjd.
Imorse var jag ut och sprang, men gud vilken skillnad jag kände att det var att springa på morgonen jämfört med att springa på kvällen. MYCKET bättre på kvällen, man har tusen gånger mer energi eftersom man både ätit och druckit hela dagen. På morgonen springer jag innan jag ätit och det är ju svinjobbigt, haha! Sprang i alla fall från andra hållet idag, från Balluta och bort till trädgården i Gzira, där jag stannade och gjorde några benövningar. Sen skulle jag springa tillbaka, men på insidan av Gzira där jag sprang med Sini i måndags, men jag var såååå jävla trött så jag kunde inte. Fick nästan släpa hem mig själv, och väl hemma satt jag bara och stirrade på balkongen. Trodde jag skulle dö. Nej det trodde jag inte, men ändå, ni förstår principen!
Idag ska jag äta middag med Sini, Gabbe var tvungen att ställa in sitt middagsdeltagande för han skulle ha något möte med en kund. Men Sini ville fortfarande träffa mig så det ska bli så supermys!
