Stentjejen

Den här lilla ön erbjuder så mycket mer än en trevlig semester. Den erbjuder ett hem. Inte minst erbjuder den mitt hem, och jag är så glad över att vara hemma igen! Efter mycket om och men…

På lördag klockan 03.00 plingade klockan och vi var ganska fort uppe, inte så trött som jag trodde att jag skulle vara. Vi fick skjuts till flygplatsen av Henriks snälla föräldrar och den färden gick bra. När vi var på flygplatsen kunde vi först inte checka in bagagen, det stod att de var rejected. Men efter manuell hjälp gick det bra. Vi åkte från Billund till Paris och när vi klev av i Paris stod vi som två frågetecken. Det var superförvirrat skyltat så vi gick fel först. När vi väl kom på rätt väg hade  vi en timme på oss att ta oss till nästa gate. Inga problem, tänkte vi. HA! För att komma till nästa gate var vi tvungna att gå ut från flygplatsen, leta reda på en oskyltad shuffelbuss, byta shuffelbuss och sen ställa oss i kön för en ny säkerhetskontroll. Och den kön ringlade sig meter efter meter. Med bara 30 minuter kvar kände jag hur stressen började krypa på bakifrån. Vi försökte fråga flygplatsmänniskorna men de bara viftade till oss. Så vi stod där och vi hade gott om tid att reflektera. Och vi båda kom överens om att om det är någonstans i världen våra bagage kommer att komma bort så är det här. Jag kände lite så att det finns inte en  chans att de kommer hinna transportera våra bagage till nya planet när vi knappt hade tid att transportera oss själva till det.

Med 15 minuter kvar till avgång satt vi i alla fall tryggt och säkert på planet. Som sedan visade sig bli ca 30 minuter försenat. Och där satt jag och höll på att kissa på mig, tack vare toalett-tidsbrist. Och sedan börjar bebisar skrika. Vi kom fram till att det var totalt 3 st bebisar som tävlade i stafett om vem som kunde skrika högst och längst. Samtliga vann.

När vi landar står vi modlösa och väntar på vårt bagage. Vårt bagage som givetvis inte kom. Vad var det jag sa? Vi rapporterade det och flygplatskvinnan som hjälpte oss sa att de förmodligen kommer att komma på söndagen och då blir de utkörda. Alltid något!

Jag gick direkt och åt en sen lunch med Sini och Veronica och det var såå kul att träffa dem igen! Jag hade så mycket att säga efter att inte ha fått prata med dem live på tre veckor att jag bara pladdrade på. Efter det gick jag och gjorde mina naglar (äntligen) och efter det mötte jag upp Henrik vid butiken för att fylla på vårt kylskåp. Välbehövligt ska jag säga. Sen åt vi pizza och sov resten av kvällen. Win!

Igår vaknade jag innan Henrik så jag bestämde mig för att gå upp och städa bort julen. Så himla skönt att få ner allt krafs (ja, jag vet att jag längtade till att pynta, men nog är nog!). Sen kollade vi på ett par avsnitt av Lost, sedan gick jag ut för att ta mig en lille löptur, vilket gick fantastiskt bra faktiskt! Slog fastest pace-rekord och jag fick inte mindre än två high fives när jag kom hem! Airmalta ringde och sa att de hade våra bagage och att de skulle leverera dem på kvällen, och efter jag pratat med dem kände jag att den här dagen är toppen alltså! Efter att Henrik kom hem från gymmet gick vi till Greens för att komplettera våra inköp och när vi kom hem lagade vi middag och fick våra bagage levererade.

Ja det var väl det. Spännande va?

Och vet ni vad?

Alla blommor lever! 

Andra inlägg du kanske gillar

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *