Värsta morgonen! Vaknar vid 5 av att huvudet håller på att totalt explodera. Vet inte vad det var, men inte ens huvudvärkstabletter fungerade.
Så jag meddelade jobbet att jag måste sova lite mer, kanske försvann det om jag bara fick sova. Så jag gjorde det och kom in till jobbet vid lunchtid. Och jag får frågan om jag är bakfull. Höll på att tappa hakan. Någon typ av ansvarskänsla har man väl. Medan andra kan vara sjuka till höger och vänster kan inte jag må dåligt. Schyrre.
Nej, min gårkväll bestod av att jag stannade länge på jobbet, kom hem och faktiskt gick ut och sprang! Jag vet, jag är lika förvånad som du. Kom hem, lagade middag och Skypade med Jossan.
Och vet ni vad som hände sen!? Ingen stor grej egentligen, men jag blev så himla irriterad. Så, jag gick ut på balkongen och rökte och tog med mig min lilla högtalare ut så att jag kunde lyssna på musik. Jag hade inte hög musik på, men man kunde höra den liksom. Klockan var 21.30. Och helt plötsligt hör jag hur någon sliter upp sin balkongdörr och skriker: “SERIOUSLY?”. Jag fattar först inte om det är till mig eller någon annan, så jag svarar: “Me?”. “THERE ARE KIDS IN THIS BUILDING!!!!!!” skriker hon vidare. Jag: “Oh I’m so sorry, I didn’t know, I’ll…” BAM säger det när hon smäller igen sin balkongdörr igen. Alltså… Jag tog så jävla illa vid mig, av dessa anledningar:
- Det var absolut inte hög volym
- Jag har aldrig träffat människan
- Någon okänd kommer ut och skriker på mig
Varför kan man inte vara artig i alla fall? Antingen, kom upp och knacka på och be mig sänka. Eller – säg till från balkongen PÅ ETT TREVLIGT SÄTT från där du gömmer dig om du inte vågar säga det till mitt ansikte.
Nej, så jag tog en lång dusch efter det och blev bara så jävla förbannad (supertjejigt, jag vet) och tänkte på alla smarta saker jag hade kunnat gjort och sagt.
Nåväl, nåväl. Inga planer idag, ska lägga mig tidigt och se om jag känner mig bättre imorgon.
Och förresten, vädret börjar bli lite bättre – äntligen! Det ska bli fint från helgen ser det ut som! 🙂
