Jag har haft en himla bra helg, hörrni! Den har varit full av pusselläggande, pannkaksfrukost, långlöpning, stormiddag med Steph på Badass, storstädning och mys. Cyklingen bestämde vi oss för att ta nästa helg istället, det var så grått ute på söndagen. Dessutom behövde vi VERKLIGEN (ja, med stora bokstäver indeed) städa, det praktiskt taget flög omkring dammråttor i lägenheten. Nu känns det rent och fint igen!
Någon av helg-mornarna, när jag gick ner för vår lilla trappa och såg in i gästrummet kände jag bara en superstor längtan efter att få sova där inne istället. Henrik är för idéen om att byta sovrum, han är inte så brydd. Här kommer en plus- och minuslista för byte av sovrum:
+ Det är mysigare
+ Fin fondvägg i grått
+ Ensuiten tillhör det sovrummet
– Det är mindre
– TV’n är i det stora sovrummet
– Balkongen är från det stora sovrummet
– Garderoben är större i det stora sovrummet
Jag vet faktiskt inte. Vi kanske kan testa att sova en vecka i det andra sovrummet, bara för att känna efter hur det känns. Kanske känns det inte bra alls.
En av anledningarna till att vårt sovrum inte känns hundra är för att väggen bakom sängen är superstor, lång och vit. Och absolut ingenting annat. Det känns lite sterilt och stelt. Inte alls sådär mysigt. Varför kunde de inte klämma in en fondvägg där också?
Steph frågade tidigare idag om jag hade planer för kvällen eller om jag vill följa med och äta på Pure senare. Det tackade jag glatt ja till så vi ska mötas där vid 19-tiden för en middag. Ska bli gott! Och stor kontrast mot vår jätteburgare vi klämde i oss i lördags, haha! Imorgon ska jag äta middag med Gabbe, det är dagen innan hans födelsedag så jag ska fira honom då. Annars har jag nog inga mer större planer för den här veckan. Eller, Henrik och jag ska ju cykla i helgen. Jag har för mig att han föreslog lördagen, men om jag ska ha långlöp den dagen så vet inte jag hur fräsch jag kommer att känna mig efter. Kanske känner jag mig toppen! Det gjorde jag inte efter denna lördags löpning. Av någon anledning var jag så uttröttad i mina knän. Jag funderar på om det är för att jag springer på asfalt och för att jag inte har tillräckligt bra stötdämpning i knäna naturligt, och att skorna inte ger nog med stötdämpning för mig. Oavsett vad så var jag så trött i knäna och på kvällen hade jag så ont i rumpa, skenben och baksida lår att jag trodde att jag skadat mig.
Det är tack och lov borta nu, så det var nog bara kroppen som sa ifrån. Jag kan se mig själv stå och hänga på ett ben a lá ignorerad tonåring med en stirrande blick och en lite halvöppen mun, lyft ögonbryn, sägandes: vad i helvete är det du håller på med egentligen?
HA, det ska kroppen få se minsann. Bring it. En hel halvmarathon ska den kunna springa när jag är klar med den.
